De ska få Sverige att avkriminalisera drogbruk

Var står Sverige egentligen i drogdebatten idag?

Även om de svenska brukarföreningarna, några enstaka akademiker och ungdomsförbundspolitiker titt som tätt skriver om hur vi bäst minskar drogrelaterade skador och dödlighet är debatten fortfarande ganska stillastående.

Två personer som hoppas få oss att öppna upp debatten för en avkriminalisering ordentligt är norska Ina Roll Spinnangr och Dagfinn Hessen Paust.

Redan 2016 bildade de föreningen Tryggere Ruspolitikk (Association for Safer Drug Policies) för att få fart på debatten kring avkriminalisering i Norge och arbeta för att den politiska diskursen blev vetenskaplig och evidensbaserad. Då, för tre år sedan, var situationen liknande i Norge som den är i Sverige idag: Norges folkhälsominister var emot flera former av skademinimerande åtgärder som till exempel heroinassisterad behandling. En avkriminalisering med syftet att sluta straffa människor med drogproblem fanns inte på kartan. Vårt grannland i väst har även samma drogpolitiska historia som Sverige, där visionen om ett drogfritt samhälle varit den enda riktiga politiken som förts.

Föreningen har dock varit ihärdiga, och det har gett resultat – idag är nämligen en majoritet i stortinget för en drogreform, och regeringen har utsett en expertkommitté som ska ge sina rekommendationer i slutet av 2019, för att se om den portugisiska modellen (att avkriminalisera droger) kan implementeras i Norge.

Nu planerar Ina och Dagfinn att sätta igång verksamheten även i Sverige. I mitten av november i år anordnade det ett möte på Stockholms Universitet där en svensk drogreform var på agendan. Detta var första riktiga steget för att öppna upp en undergrupp av föreningen här i Sverige.

Inför att den håller på att organiseras ringde jag upp Ina och Dagfinn och pratade med dem om hur de planerar att arbeta med frågan i Sverige och om en avkriminalisering överhuvudtaget är ett realistiskt mål för Sverige.

VICE: Hej Ina och Dagfinn! Hur kom ni båda två att personligen bli intresserade av drogpolitik?
Dagfinn Hessen Paust: Jag är advokat och har varit inblandad i både drogpolitik och drogscenen på olika sätt professionellt. Drogreform som ämne har alltid intresserat mig och jag har alltid tyckt att det varit en elefant i rummet – ett uppenbart misslyckande inom politiken som ingen riktigt pratade om.
Ina Roll Spinnangr: Jag blev först engagerad i frågan som politiker då jag jobbade med frågor som rörde psykisk hälsa och barnomsorg i Trondheim. Jag blev snabbt övertygad om att en del av den nuvarande drogpolitiken gör mer skada än nytta. Det fick mig att ifrågasätta hur vi pratar om prevention i Norge, där det mer handlar om att förebygga droganvändande och de bakomliggande orsakerna.

Vilken roll har ni spelat för en avkriminalisering i Norge?
Dagfinn: Jag tror att det var flera faktorer som spelade in, men vi kom definitivt till festen vid ett lägligt tillfälle så att säga. Det fanns redan en vilja att titta på dessa frågor, som inte fanns där några år tidigare. Ingen riktigt brydde sig om att förändra drogpolitiken förutom brukarföreningarna. Det skapade en situation där debatten definierades av människor med ett drogproblem. Så det var inte riktigt accepterat inom mainstream, det sågs som en fringe-debatt. Ett av våra mål var därför att ta ut det i mainstream genom att skapa en organisation med människor som bröt ner fördomarna förknippade med debatten. Vi var advokater, karriärister, läkare – allt man kan tänka sig. Vi ville visa att det inte är farligt att ha dessa åsikter och gå ut offentligt med det.

Väldigt snabbt såg vi en förändring i folks attityder gällande den här frågan. I början misstänkte folk att vi själva kanske var brukare, och även fast de anklagade oss för det gav vi aldrig upp. Till slut insåg de att det inte heller hade någon effekt, och tidningar började skriva om frågan mer och mer. Först var det bara debattartiklar som vi skrev, men sedan började tidningarnas ledare bli allt mer progressiva. Idag är några av tidningarna i Norge nästan mer radikala än vi och förespråkar en full legalisering. Så det har skett en stor förändring gällande vad som är okej att prata om.

VIDEO: Vår dokumentär om svenskarna brukare som bosätter sig i Köpenhamn

Tror ni att ni kommer kunna använda samma strategier här som i Norge?
Dagfinn: Vi tror att mycket av det vi gjort i Norge är applicerbart även här i Sverige. Men det finns en del kulturella skillnader, speciellt när det kommer till den politiska och den offentliga debatten. Där behöver vi fundera lite och utveckla unika strategier. Jag tror samtidigt att en del av metoderna vi använt i Norge, att i princip skämma ut politiker för deras dåliga resultat, kan fungera i Sverige. Norge har en av de värsta överdosstatistikerna i Europa, men eftersom er statistik är mycket värre kommer det argumentet väga ännu tyngre.
Ina: En annan sak är att när vi pratar med människor globalt, människorättsaktivister och personer som jobbar för skademinimering, är det alltid Sverige som kommer upp som ett dåligt exempel. Det kan vara att Sverige kanske röstar för samma typ av politik i denna fråga som vi ser i länder som Ryssland och Kina och till och med Iran. Så jag tror många svenskar inte vet hur Sverige uppfattas globalt när det kommer till dessa frågor.

Tror ni att en avkriminalisering är ett realistiskt mål här i Sverige också?
Dagfinn: Ja. Vi tror att vinden kan vända lika snabbt här som den gjorde i Norge, och jag tror vi kommer att lyckas ändra premisserna för den offentliga debatten. Det är något vi gjorde i Norge, att vi ändrade mycket av språket folk använder när man pratar om drogpolitik.
Ina: I början när vi pratade om avkriminalisering var det många som trodde att det betyder att polisen inte ska göra något och att det inte blir några konsekvenser alls för droganvändning. Men idag är debatten i Norge mycket mer kunskapsbaserad än tidigare. Folk känner till den portugisiska modellen och hur den fungerar. Den innebär att vissa skickas till behandling frivilligt, en del skickas hem med en varning och man kanske får sanktioner – men det är inte längre kriminaliserat. Jag tror att en del av motståndet i Sverige kan grunda sig i att man inte vet tillräckligt om hur det går till i andra länder, som Portugal, och vad vi nu är på väg att göra i Norge. När folk får mer kunskap om det kommer de inte vara lika rädda för förändring.

Vad skulle nästa steg vara efter en avkriminalisering i Norge och Sverige?
Dagfinn: Jag tror vårt slutgiltiga mål är att se till drogpolitiken helt baseras på en skademinimerande princip som förbättrar människors livskvalitet och därmed välfärden. Historiskt sett har en ansvarsfull reglering av droger verkat vara den bästa lösningen. Självklart kan vi arbeta för att minska efterfrågan och kanske försöka avleda efterfrågan till mindre skadliga droger, men i slutändan måste vi uppmärksamma att droger existerar i samhället och försöka hitta den bästa metoden att hantera det. Med det sagt är det inte så att vi förespråkar en kommersiell legalisering eller libertariansk form av drogpolitik. Däremot ser vi med intresse mot Kanada som nu experimenterar med en legalisering och reglering av cannabis.
Ina: Mycket i den nuvarande politiken skapar faktiskt mer skada än en del av drogerna. I Sverige verkar det som att politiker inte ens vill ha en debatt om det. Sveriges socialminister Annika Strandhäll sa att det som sker i Norge inte kommer hända i Sverige, och hon försökte parkera hela debatten kring drogpolitik. Det skrämmer mig, för det är väldigt problematiskt när politiker inte ens vill diskutera om det finns andra sätt för att minska skador.
Dagfinn: Det är uppenbarligen ideologiskt och inte rationellt.
Ina: Vad vi borde göra är att lära oss från andra länder och se vad för typ av politik som historien har visat är mer effektiv när det kommer till skademinimering och att förbättra livskvalitet hos brukare. Och sedan diskutera vilken typ av reglering och approach som kommer nå dessa mål.