Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE UK
I åratal har singelpersoner blivit utmålade som misslyckanden. Hollywood har gjort tre filmer om Bridget Jones baserade på exakt den här premissen. Men det visar sig att större delen av forskning som görs på singlar görs genom en äktenskapslins, vilket kanske inte är optimalt om man ska kunna dra objektiva slutsatser om singellivet. Det kanske inte är så hemskt att vara singel i längre perioder ändå.
Videos by VICE
Bella DePaulo, psykolog och författare till boken Singled Out, bestämde sig för att undersöka ensamhet (i motsats till tvåsamhet) för ungefär tio år sen, eftersom hon kände sig frustrerad över den bristande forskningen som fanns om hur lycklig man kan vara i livet utan en partner. Nu menar DePaulo att om man som singel faktiskt anammar ensamheten kan det göra en mer öppen för psykologisk utveckling jämfört med gifta människor, som löper större risk för att bli trångsynta och inåtvända än motsvarande singlar.
Jag satte mig ner med DePaulo, som till vardags jobbar som forskare och professor på University of California, för att lära mig mer om samhällets besatthet av äktenskap, och vad vi borde göra för att sluta se på ensamhet som enbart något negativt.
Relaterat: Japanska singelkvinnor betalar för känslan av att ha en pojkvän
VICE: Varför är vi så rädda för att vara ensamma?
Bella DePaulo: Tanken att alla vill gifta sig verkar vara ett vedertaget koncept i samhället. Om någon gifter sig tänker man att den personen kommer bli lyckligare, friskare och leva längre. Så om man gifter sig känner man att man gjort rätt, och att bara genom att man hittat en viss person kommer alla pusselbitar i ens liv falla på plats. Om man köper det här tankesättet känner man sig hotad av singelpersoner, särskilt om man ser personer som är lyckliga i singellivet. Det blir ett direkt hot eller ifrågasättande av ens egen uppfattning om att giftermål är den enda vägen till sann lycka.
Märkligt, för ofta känns det som att folk tycker synd om en om man är singel.
Vi är rädda för att vara singel eftersom singellivet blivit en stereotyp och stigmatiseras i samhället; folk tror att om man är singel måste det vara något fel på en, och så vill ingen känna. Eftersom singlar inte riktigt respekteras i samhället leder det till att man väljer att vara kvar i dåliga förhållanden längre. Det ironiska är att mindre diskriminering mot singlar skulle även vara bra för personer som vill ha ett förhållande, eftersom de skulle kunna förhålla sig till den önskan från en stark position – det är något de vill, men de kastar sig inte in i ett förhållande eller stannar kvar i en relation som inte är bra för dem på grund av att de är rädda för att vara singel.
Vilka fördelar finns det med att vara ensam?
Det har forskats väldigt mycket om ensamhet – psykologer är verkligen besatta av det, och även om ensamhet kan vara smärtsamt och ha negativa effekter förbiser vi fördelarna med ensamhet när vi endast fokuserar på faran med det. Singlar – särskilt de som älskar sina singelliv – uppskattar verkligen sin ensamtid. När de tänker på att vara ensamma en stund njuter de av tanken i stället för att oroa sig för att de kommer känna sig nedstämda. Och forskningen som börjar göras på ensamhet är väldigt positiv – den antyder att ensamhet är väldigt bra för kreativitet, tillfrisknande, personlig utveckling, andlighet och avslappning.
Vilka karaktärsdrag ser du hos folk som njuter av singellivet?
Singlar tenderar att utvecklas mer och bidra till samhället på mer betydelsefulla sätt. En av stereotyperna om singlar är att de lever sina liv och bara ohämmat letar efter njutning, men faktum är att de ofta gör mycket volontärarbete och jobbar ofta med service på olika sätt.
Folk tror att om man är singel måste det vara något fel på en, och så vill ingen känna.
En annan sak som är utmärkande för människor som njuter av singellivet är att de inte är så fokuserade på att deras “the one” ska vara det viktigaste i deras liv. Det finns forskning som visar att när folk gifter sig blir de mer trångsynta, även om de inte skaffar barn, eftersom det är en del av vår äktenskapsmentalitet – att par är menade att vara en slags tajt enhet som alltid vänder sig till varandra. Samtidigt har singelpersoner närmare band till sina vänner, syskon, föräldrar, grannar och kollegor.
Går det att få ett stopp på det här på något sätt, eller är gifta dömda till att försvinna in i sig själva?
De måste bara komma över den här tanken att de är en oskiljaktig enhet, och känna sig mer fria att lägga ner tid på människor och intressen som är viktiga för dem.
Vad kan man göra för att motverka rädslan för ensamhet som gör att man förbiser fördelarna med ensamhet?
Uppmärksamma allt som är bra med att vara ensam! Om du inte är helt van vid att vara ensam, försök njuta av det och se om du kan finna något positivt i ensamhet, och börja se på din tid själv mer som en möjlighet än ett hot.
Varför är forskning på singlar så bristande?
Vi har inte kommit ikapp de nya tankesätten; i USA hade antalet människor 25 eller äldre som inte gift sig 2012 dubblat sen 1960. Folk tillbringar allt större del av sina vuxna liv ogifta, så det är helt orimligt att fortsätta fokusera nästan enbart på gifta personer. Något som verkligen chockerade mig när jag började forska på det här för över tio år sen var att alla argument om de enorma positiva fördelarna med giftermål – hälsa, långt liv, lycka – är antingen extremt överdrivna eller helt enkelt felaktiga.
Vad är nästa steg i den här forskningen och för ditt arbete?
Vi behöver verkligen ta singlars liv på allvar, och försöka förstå vad det är som får deras liv att kännas meningsfulla, i stället för att försöka se på singlar genom en äktenskapslins. Vad gäller mitt eget arbete skulle jag vilja lära mig mer om personer som är singlar ända in i själen; personerna som känner att singellivet är det bästa, mest autentiska, rika och betydelsefulla livet för dem att leva. Att leva sitt liv fullt ut, följa sina intressen som man bryr sig mest om och bestämma på egen hand vilka personer i ens liv som ska vara viktiga, i stället för att tänka att allt ska handla om en person. Det handlar om att uppskatta ensamheten om det är viktigt för en, men det handlar också om att man skriver sitt eget manus för ens liv.
Mer från VICE:
Vad jag lärt mig av att komma ur ett förhållande i tjugoårsåldern
Extrema metoder folk tar till för att komma undan med otrohet
