Jag trotsade Apple och lagade min egen Mac

Min dator, en Macbook Pro Retina från slutet av 2012, fungerar ännu anmärkningsvärt väl – förutom i ett avseende. För kanske ett halvår sedan lade batteriet mer eller mindre av. Sedan dess har jag förpassats till en livsstil som skulle kunna kallas, ursäkta ordvitsen, kontaktsökande. Efter att i månader ha gått med en förlängningssladd i väskan som en riktig idiot har jag fått nog. Jag måste ha en fungerande trådlös dator.

Med tanke på datorns i övrigt goda skick har jag bestämt mig för att byta ut batteriet istället för att köpa en ny laptop. Min garanti är förstås sedan länge bortblåst, så det gäller att vara kreativ. Jag tänker göra det helt på egen hand.

Apple är notoriskt besatta av att göra det så svårt som möjligt för sina kunder att reparera sina produkter. Faktum är att företaget inte erbjuder kunder någon som helst support, varken via telefon eller i butik, för eventuella problem med hårdvara - om du inte vill betala dem för att göra hela jobbet. De gör sina produkter omöjliga att öppna, svetsar fast komponenter i varandra, och har försökt stämma en norsk egenföretagare för att han utfört icke-auktoriserade iPhone-reparationer. Här om dagen lade VD:n Tim Cook skulden för företagets dåliga resultat på att fler väljer att byta batteri istället för att köpa nya mobiler. Allt detta triggar mig. Vad för slags företag förvägrar sina egna kunder hjälp när deras produkter strular? Jag känner att jag har rätt att fixa min egen dator. Och jag vill veta hur svårt det kan vara.

Huvudskäl är förstås min ansträngda ekonomi, men utåt vill jag gärna lägga fokus på miljöaspekten. Enligt Apple själva har min Macbook i genomsnitt bidragit till utsläpp av 540 kilo växthusgaser. Majoriteten av utsläppen sker vid produktionen. Den genomsnittlige svensken konsumerar varje år nog för att bidra till 10 ton växthusgaser. Om målet att begränsa den globala temperaturökningen till lägre än 2 grader (och redan då är vi illa ute) år 2050 måste vi minska utsläppen till 2 ton per person. Att producera min laptop bidrog alltså med nästan ett halvt ton. Ska vår civilisation överleva har vi helt enkelt inte råd att köpa ny dator särskilt ofta. Ändå lobbar Apple aktivt i USA emot försök att genom lagstiftning tvinga företag att göra sina produkter lättare att reparera för konsumenter.

Jag hör av mig till en av Apples auktoriserade verkstäder och får en offert på 2995 kronor. Servicetiden ligger på fem till sju arbetsdagar. Priset för något så litet som ett batteribyte, och tanken på att vara utan dator i en vecka, känns orimligt.

I skuggan av ”legitima” lösningar har det vuxit fram företag med affärsmodellen att hjälpa människor att kringgå teknikjättens anti-reparationspolicy. För dryga tusenlappen kan man här klicka hem ett kit med nytt batteri och alla verktyg man behöver för att stoppa in det i sin Mac (det finns även andra lösningar för såväl mobiler som surfplattor från en lång rad andra tillverkare). Det är inte helt klart hur svår processen är. Budskap som “Fear not! Our kit offers all the tools needed to perform the repair and our guide shows you how to use the kit.” och “Difficulty: Difficult” ger motsägelsefulla vibbar. Jag skänker en sista tanke på pengarna jag sparar och kör.

Ytterligare ett par månader med min förlängningssladd förflyter. Företaget har fått problem med leveransen och bara ena hälften av kitet anländer. Till sist dimper så det sista paketet ner i brevlådan. Ingen tid att förlora. Jag sätter på de medföljande skyddsglasögonen, tar på mig plasthandskarna och sätter igång.

Med steg-för-steg-guide i mobilen börjar jag metodiskt att plocka isär min dator. Målet: att plocka ut det gamla batteriet och stoppa i ett nytt. Det låter enkelt, men utifrån instruktionerna förstår jag att Apple (för att göra denna procedur svårare?) placerat batteriet så långt in i datorn som möjligt. Jag måste montera isär och plocka ut högtalare, hårddisk och otaliga andra (för mig okända) komponenter innan jag kommer fram till själva batteriet. När jag sedan bytt ut det måste allt tillbaka igen i bakvänd ordning för att jag ska ha en fungerande laptop igen.

Till min hjälp har jag fått en arsenal av särskilda skruvmejslar, pincetter och andra verktyg för vilka jag inte känner till vare sig namn eller funktion (inte heller efter avslutad process vet jag detta). Inuti är datorn helt fylld av damm och sand. Jag hittar till och med en fjäder(!) bland kretskorten.

Är man inne och petar i sin dator och vill göra rent är det enkelt gjort med en burk tryckluft som finns att köpa på alla möjliga ställen. Det här har jag tyvärr inte tänkt på alls, och jag har alltså ingen tryckluft. I en manöver som nog skulle få experter att hålla för ögonen i panik plockar jag fram dammsugaren istället. Det funkar helt ok tills jag märker att vissa delar i datorn verkar vara nära att lossna och sugas upp. Det får vara rent nog.

Processen påminner om avancerad kirurgi. Otaliga skruvar av otroligt liten storlek måste noggrant sorteras och märkas upp så att jag ska kunna sätta ihop min laptop igen när jag är färdig. Vid ett särskilt gastkramande moment sprutar jag in en acetonliknande vätska i datorn för att lösa upp ett lim som hindrar mig att komma vidare.

Ju fler mikroskopiska kontakter jag pillar loss och fler delar jag plockar ut desto mer känner jag att jag är helt i ödets händer. Jag känner mig som Frodo på väg in i det djupaste Mordor. Det finns ingen återvändo.

När jag verkar vara nära den sista nivån i detta Dantes inferno stöter jag på mitt första verkliga problem. Hittills har jag varit skräckinjagande medveten om risken att jag när som helst kan ha petat sönder något i datorn, men det är först nu jag faktiskt vet att något är fel. En skruv som håller fast själva batteriet vägrar ge med sig. Jag skruvar och skruvar och märker med panik att mejseln har börjat nöta ner gängorna i skruvhuvudet. Jag inser att jag aldrig gjorde någon backup på datorns innehåll och blir alldeles kall. Om jag fortsätter försöka få loss skruven riskerar jag att för alltid förstöra den och varje försök att byta ut batteriet. Men jag har redan slitit i timmar för att komma såhär långt. Att montera ihop datorn igen utan att ha nått målet vore oacceptabelt. Vad gör jag nu?

Jag bestämmer mig för att ringa Apples support och säga som det är: jag är mitt uppe i ett batteribyte och behöver hjälp. Tjejen jag pratar med tvekar. Hon förklarar för mig att datorn är för gammal för att jag ska ha rätt till telefonsupport, och tillägger:

"Det här är inget vi rekommenderar att man gör. Jag vet inte riktigt vem som har sålt det här kitet, om det är Apple, eller …"

"Nej, det är ett annat företag. För det går väl inte att köpa via Apple?"

"Nej, precis. Om du går till en auktoriserad återförsäljare eller servicebutik kan de hjälpa dig med hela processen."

"Ja, det är lite det jag försöker undvika."

"Ja."

"Jag kan tänka mig att det är väldigt många skruvar på vägen till batteriet."

"Ja, typ tjugo i alla fall."

"Ja."

En tystnad uppstår. Jag förstår att det är nu jag kommer att bli avvisad. Men kanske är tjejen fortfarande uppfylld av julhelgens givmildhet, för hon fortsätter i välvillig (entusiastisk?) ton:

"Jag vet att det är jättemånga som använder just de här årgångarna och att de funkar extremt bra, men jag kan förstå att just batteriet behöver bytas ut. Jag skulle vända mig antingen till en teknikintresserad vän, en teknikaffär, eller kanske en tredjeparts-verkstad."

"Så man kan inte få teknisk support för Apple-produkter om man är Apple-kund?"

"Nej. Eller jo, man kan få teknisk support, men inte för att utföra reparationer själv som egentligen skulle utföras av en verkstad. Just din Macbook Pro har ett inbyggt batteri som man ska vara väldigt försiktig med. Sedan påverkar det ju garantin också. Men om det här är en så pass gammal dator… Jag skulle nog göra samma sak själv. Varför inte? I bästa fall blåser man ju liv i en gammal dator."

"Ja, precis (häpen)."

"Men kanske finns det hjälp att få på företagets forum? Andra som köpt liknande produkter? I såna kretsar brukar det gå att få bäst hjälp."

Apple-tjejen önskar mig lycka till och erbjuder sig att mejla ett par artiklar som kanske kan hjälpa mig på traven. Uppfylld av hennes oväntade välsignelse följer jag hennes råd och går in på forumet på sajten där jag beställde batteriet. Och mycket riktigt – bland trådarna hittar jag tipset att lägga ett gummiband mellan skruv och mejsel för att få lite extra grepp. Det fungerar. Jag får till sist loss det gamla batteriet – en triumf!

Med nyvunnen självkänsla monterar jag ihop min Mac igen genom att följa instruktionerna baklänges. När jag är klar har det hunnit bli kväll – hela processen har tagit säkert åtta timmar. Med bultande hjärta trycker jag på strömknappen.

Aldrig har jag varit så lycklig över att se Apple-loggan lysa upp skärmen. Min laptop fungerar – helt utan strömsladd. Inte nog med att jag är kvitt förlängningssladden, det nya batteriet orkar mer än mitt gamla gjort på många år. Batterier tappar kapacitet i takt med att de åldras, och nu orkar datorn lika länge som när den var helt ny. Det känns fantastiskt.

Borde du laga din Apple-dator själv? Om din garanti fortfarande gäller: absolut ej. Om inte: kanske. Det är stundtals väldigt pilligt, och kräver att man är noggrann med alla steg. Men jag skulle faktiskt inte säga att det är svårt. Man följer ju bara instruktionerna. Jag vet inte om jag hade tur som tog mig igenom processen utan att till synes ha skadat min dator, eller om man ska ha otur för att råka ha sönder något. Det jag vet är att jag lade minst en hel arbetsdag på att byta mitt batteri.

Om du går i tankarna på att göra detsamma, ställ dig då frågan: Hur mycket tid har jag, och hur mycket pengar skulle jag kunna tjäna på den tiden? Om du till exempel är en välbetald frilansare som lätt tjänar in en reparationskostnad på en arbetsdag – ta ett extra jobb och unna dig att lämna in datorn. Har du ett heltidsjobb med rimlig lön? Unna dig att inte lägga en hel söndag på det här. Är du student eller lever på knappa medel, och har lite pengar i reserv att lämna in datorn för ifall du skulle råka skada den? Absolut, testa. Men var smartare än jag var – backa upp datorn innan.

Edit: Ett par dagar efter batteribytet upptäcker jag något oroväckande: limmet som skulle hålla det nya batteriet på plats verkar inte ha hållit, för när jag skakar på datorn skramlar något runt där inne. Jag kontaktar företaget. De lovar att skicka hem en försändelse med nytt lim till mig. Att batteriet är löst borde inte vara farligt, säger de, men det är ändå bäst att jag för säkerhets skull gör om processen igen och ser till att batteriet är ordentligt fastlimmat.

Det kan de glömma.