Hur du kan hjälpa till att göra klubben säkrare

Sverige är som bekant ett land som gillar att ligga sked med byråkrati och statistik. System, säger myndigheterna, är hälsosamma, och för att bygga system måste man ha statistik. Trots det finns det ett område som Sverige har extremt lite statistik på: vanor och ovanor på fest.

"När det gäller sprutnarkomaner och alkohol har Sverige koll," säger Nicklas Kartengren, projektledare på Stockholm Förebygger Alkohol- och Drogproblem (STAD) på Karolinska Institutet. "Men när det kommer till andra droger vet vi väldigt lite."

Enligt STAD finns det en oro för att fler personer i Europa tar ecstasy och MDMA. Ökningen innebär både nya målgrupper men också en ökad variation av substanser, att styrkan varierar och att risken för skador och dödsfall ökar.

"I Sverige har vi data att följa hos skolelever genom CAN:s undersökningar," säger Nicklas. "Men siffrorna för MDMA är låga bland dessa grupper så det är svårt att säga något om en eventuell ökning eller minskning. Polisens och Tullens statistik ger en bild men det är också ett resultat av hur mycket de fokuserar på just narkotika."

I dagarna påbörjar Nicklas projektet som han hoppas kan ge en tydligare bild av Sveriges "nightlife economy". I stället för att som i Global Drug Survey endast fokusera på drogbruk har Nicklas och hans team lanserat en enkät de kallar för European Music Scene Survey "just för att inte fokusera endast på droger. Vi vill även att de som endast dricker alkohol eller inte använder något alls ska besvara [enkäten]."

Tanken är att lära sig om unga vuxna som gillar att klubba och gå på fest. "Tillsammans med forskare i ytterligare fyra länder [Italien, Nederländerna, Storbritannien och Belgien] vill vi öka kunskapen om dansmusikscenen och dess besökares förhållande till alkohol och andra droger. Vi vill försöka förstå vilka de positiva och negativa konsekvenserna är för de som använder droger, på kort och lång sikt, och vilka faktorer som påverkar detta," säger Nicklas.

"Denna kunskap hoppas vi sen kan bidra till att utforma insatser för en säkrare och tryggare miljö för så många som möjligt oavsett om man använder droger eller ej." European Music Scene Survey kommer fokusera på MDMA, cannabis, kokain, ketamin och amfetamin.

VICE kontaktade flera klubbkids och arrangörer i Sverige för att höra hur de ser på saken. "Känslan är väl lite att amfetamin är populärt och har alltid varit populärt, det är en stor grej," säger Sven* som går ut mer än sex gånger per år i Sverige. "Det känns som att folk tar mindre ecstasy nu än förut." Han upplever att folk "generellt knarkar lite mer ansvarsfullt nuförtiden än förut." Men tillägger att "det kan ju också bara ha att göra med att ens egen umgängeskrets har blivit lite vuxnare."

Flera av dem som VICE pratat med tycker att kopplingen droger och elektronisk musik är långt ifrån okomplicerad. En gemensam uppfattning är att det är bra att data samlas för att bana väg för initiativ som eventuellt kan leda till att människor tar droger på ett säkrare sätt.

"På ett sätt har ju den här scenen varit stigmatiserad länge och det har ju inneburit en hel del okunskap [runt droganvänding] på grund av att det varit så mycket hysh hysh," säger Kristoffer* som arrangerar rave. "Men samtidigt kan jag tycka att det är mindre bra när vår scen uppmärksammas på grund av droger, när det finns minst lika mycket droger på andra scener."

"Jag tror att anledningen till att man hittar mycket droger i miljöer där det spelas elektronisk musik är på grund av att man kollar där," säger Sven. Jag menar, skulle man göra razzia på [Stureplan] skulle man nog hitta en hel del kokain."

Nicklas är noga med att understryka att fokus också kommer att ligga på alkohol och nykterhet, i många olika miljöer, från festival till Stureplan. "Det är sjukt att det inte finns statistik på vilka droger folk tar," säger Kristoffer. "Men om det nu är så att folk tar mer droger nuförtiden så tror jag att det beror på andra saker i samhället [än det faktum att elektronisk musik är populärt] som gör att människor har ett behov av eskapism."

Men utan data kan man inte veta.

Anledningen till att Nicklas och hans team kommer titta på klubbscenen är helt enkelt att man måste börja någonstans. "Nu försöker vi fokusera på elektronisk dansmusik och jämföra med 'vanligt' nöjesliv. Men dansmusik-scenen är ju väldigt varierad. Dessutom är det ju en begränsning att vi inte kan göra en studie per musikgenre eller per stad, och så vidare," säger Nicklas.

European Music Scene Survey går ut på att få 10 000 personer (2000 personer i Sverige) i åldern 18 till 34 år som regelbundet hänger på klubb och fest att svara på en webbenkät. Efter ett år kommer ett urval av dessa personer få svara på enkäten igen så att Nicklas och hans team kan se eventuella skillnader.

Under sommaren kommer Nicklas team även närvara vid ett gäng musikfestivaler där man kommer utföra 600 blåstest. "Vår huvudpoäng med blåstest-studien är att jämföra under- och överrapportering när man jämför självsvars-enkäter med biologiska prov," säger Nicklas och pekar på svårigheterna som uppstår när personer själva får berätta vad de har för relation till droger. "I en Oslo-studie uppgav 14 procent att de tagit narkotika de senaste 48 timmarna, men 25 procent var positiva på salivtest."

"Tidigare studier har visat att underrapporteringen är stor och OM det är så även i den här målguppen i Sverige så hoppas studien kunna ge svar på VARFÖR man under- eller överrapporterar sitt bruk av narkotika," skriver STAD på sin hemsida.

"En extrapoäng i Sverige blir att vi, kanske för första gången, får en överblick över hur vanligt förekommande narkotika är i olika nöjesmiljöer," säger Nicklas. "Vi kommer fokusera på ställen som spelar 'electronic/dance' men även jämföra med 'vanliga' nöjesmiljöer som exempelvis Stureplan, Avenyn och Bråvalla och så vidare. Hela vårt projekt går ut på att få ökad kunskap om 'klubbscenen' för att kunna göra den ännu säkrare på sikt."

*namn har ändrats.

Delta i European Music Scene Survey om du är mellan 18 och 34 år och går ut minst sex gånger per år. Hitta mer information på STAD:s hemsida. STAD finns också på Facebook.

Caisa Ederyd finns på Twitter.

Mer från VICE:

Hur vi tog droger i Norden 2016

Minnen från St Petersburgs rejvscen på 90-talet

Sluta kalla ecstasy-relaterade dödsfall för överdoser