Det finns få länder i Europa där det fortfarande är fritt fram för människor att ha sex med djur. Finland är det enda av våra grannländer där tidelag inte är kriminaliserat, så länge djuret i fråga inte skadas. Norge var först med att kriminalisera tidelag 2011, följt av Sverige 2014 och Danmark 2015.
Det är såklart svårt att bevisa huruvida ett djur mår dåligt av att ha sex med en människa eller inte eftersom djuret inte kan kommunicera sitt samtycke på samma sätt som en människa kan. Därför vill både finska djurskyddsorganisationen SEY och Jord- och skogsbruksministeriet nu totalförbjuda tidelag i Finland. I dagsläget är sex med djur endast straffbart om man i domstol kan bevisa att djuret utsatts för fysiskt våld.
Videos by VICE
Om det nya förslaget skulle gå igenom förväntas tidelag bli straffbart redan 2018, i samband med att djurskyddslagen förnyas. Straffet för att ha sex med djur skulle i så fall motsvara vad man i dag får för ett vanligt djurskyddsbrott: böter och upp till två års fängelse.
Kati Pulli, SEY:s verksamhetsledare, menar att den nya lagen även skulle ta djurets psykiska hälsa i beaktande. “Tanken är att djurets välmående påverkas negativt [till följd av sex med en människa] oavsett om man hittar tecken [på fysiskt våld] eller inte,” berättar hon för mig när jag ringer henne. Hon understryker också djurets bristande förmåga att ge samtycke och försvara sig.
Planerna om förbud har kritiserats av finska justitieministeriet, Sexpo-stiftelsen, och av dem som lagen främst skulle påverka: personerna som har sex med djur – zoofiler.
Lasse* är en 24-årig byggnadsingenjör som identifierar sig som zoofil. Han tänder på djur. “Mitt sexuella intresse vaknade sent. I början trodde jag att jag var asexuell, men i gymnasiet när jag hittade bilder på varulvar blev jag upphetsad,” berättar han för mig när jag når honom över telefon.
Lasses första sexuella upplevelse med ett djur var i gymnasiet när han lät familjens tik jucka på hans hand tills hon, enligt honom, fick orgasm. Han minns den första gången som “främmande, men upphetsande”.
“Senare lät jag henne slicka mitt kön samtidigt som jag onanerade,” fortsätter han.
Tommi Paalanen, ordförande för Sexpo-stiftelsen, skriver i sin blogg att det främst handlar om ungdomar som experimenterar sexuellt, och personer som av olika anledningar inte har fått möjlighet att ha sex med en människa, som blir involverade med djur. Han menar att endast en bråkdel av de som har sex med djur är faktiska zoofiler.
Paalanen tror även att det skulle vara ett misstag att förbjuda tidelag. “Kriminalisering skulle vara ett slag [nedåt mot] personer som med största sannolikhet är i behov av hjälp,” skriver han i sin blogg.
Lasse är för tillfället inte en aktiv zoofil, men han känner ändå en oro för finska zoofilers framtid. “Jag är för att djurskyddslagen förnyas,” säger han. “Men att förbjuda zoofili ser jag som väldigt onödigt. Det känns som en symbollag som är baserad på rädsla och okunskap. Jag tror heller inte kriminalisering skulle påverka zoofiler, inklusive mig själv, på något sätt. Om inte annat kommer det bli ännu svårare att föra en diskussion om zoofili – ett ämne som redan är så tabubelagt.”
Leena Meri i högerpopulistiska riksdagspartiet Sannfinländarna, påbörjade lagförslaget om kriminalisering av tidelag 2015. Jag kontaktade henne för att höra varför hon vill driva frågan. “Den mänskliga sexualiteten hör endast till vuxna människor som kan bestämma själva vad de vill göra. Djur bör lämnas utanför våra sexuella behov,” förklarar hon till mig i ett mejl.
Hon trycker även på att Finland borde följa andra europeiska länders exempel och kriminalisera tidelag. “Jag hoppas att förbudet blir en signal till de som sexuellt utnyttjar djur att samlag med djur inte är accepterat i samhället.”
Zoofili förknippas främst med just sex mellan människor och djur, men för många zoofiler är sex endast en biprodukt av ett förhållande som bygger på kärlek och attraktion. Som med vilken annan läggning som helst, menar många, spelar kön, utseende och personlighet roll. Lasse berättar till exempel för mig att han tänder på hingstar och hanhundar, och det han finner attraktivt med djuren är framför allt hästens storlek och hundens positiva humör.
“Att förbjuda zoofili ser jag som väldigt onödigt. Det känns som en symbollag som är baserad på rädsla och okunskap.”
Det är svårt att säga hur vanligt zoofili är i Finland. I Sverige gjorde dock regeringen en utredningpå ämnet som publicerades 2011. Mellan år 2000 och 2005 hade man funnit 226 fall där djur använts för sexuella ändamål. Djurskyddsmyndigheten fann dock att mörkertalet är stort, och att det svårt att bedöma hur vanligt sex med djur är genom att utgå från skador som upptäcks på djuren.
“Hur många av de skadade djuren som tas till veterinär för vård är omöjligt att säga men om ägaren är den som har orsakat skadan torde andelen vara liten,” står det i utredningen. Utredningen, som låg till grund för den nya svenska djurskyddslagen, kom fram till att tidelag i många fall orsakat skada, ångest och rädsla för djuret.
Men det finns de som tänder på djurplågeri, så kallade zoosadister. I Sverige gör man ingen skillnad på zoofiler och zoosadister, en skillnad som Lasse tycker är viktig.
Raimo* är en 38-årig man som beskriver sig som en “familjefar som haft sex med djur sedan lågstadiet.” Hans attraktion till djur är endast sexuell. Han menar att det faktum att djur inte kan ge samtycke endast ökar hans upphetsning. “Jag tänker att som vuxen man, och skapelsens krona, har jag rätt att ta vad jag vill,” skriver han till mig i ett mejl.
Raimos tankesätt kastar onekligen ett mörkare ljus på sex mellan människa och djur. Lasse å andra sidan är besviken över att han som zoofil ofta klumpas ihop med zoosadister. Han vill inte skada djur, och känner en stor sorg över de djur som blir behandlade illa. “Jag är glad att zoosadistiskt beteende bestraffas. Det väcker känslor inom mig, eftersom djur är viktiga och borde bli älskade,” säger han.
I hopp om att få politikerna att tänka om har Lasse tillsammans med tio andra finska zoofiler förberett ett politiskt uttalande till finska Jord- och skogsbruksministeriet. Uttalandet, som lägger fram argument mot kriminalisering av tidelag, skickades in genom SEF, Suomen Eläinystävien Foorumi (Finska djurvänners forum), en oregistrerad organisation för finska zoofiler.
I uttalandet skriver SEF bland annat att det är väldigt motsägelsefullt att man inte frågar om djurets samtycke inom exempelvis köttindustrin, eller när det kommer till kastrering av husdjur, men att det ändå ska vara viktigt när det kommer till tidelag. SEF sätter också en tydlig gräns mellan zoofili och zoosadism. Gruppen menar att zoosadism redan är olagligt i den nuvarande lagen.
“Jag tänker att som vuxen man, och skapelsens krona, har jag rätt att ta vad jag vill.”
Jag kontaktade Jonna*, en finsk zoofil och medlem i SEF, för att höra varför uttalandet är viktigt för henne. “Kriminalisering av tidelag skulle vara ett moraliskt förbud som inte skulle ha någon inverkan på människors beteende eller djurskydd överlag.” Hon understryker även att zoofiler bryr sig om och älskar sina djur, och hon menar att djur kan ta egna initiativ till sexuellt umgänge om de vill.
Forskaren och författaren Helena Telkänranta utmanar den generella idén som finns om djurs sexualitet i sin bok Millaista on olla eläin? [Hur är det att vara ett djur?]. Telkänranta menar att nästan alla däggdjur upplever sexuella känslor.
“I dag vet vi att dessa känslor är sanna, och inte automatiserade beteenden som man tidigare trott. Det är möjligt att djur kan uppleva sexuella känslor lika starkt som hunger och törst,” skriver hon i sin bok. Forskning har visat att dopamin och oxytocin ökar i flera arters hjärnor vid sexuell tillfredsställelse.
Det är alltså fullt möjligt att djur njuter av sex. Dock innebär inte det att djur och människor nödvändigtvis är gjorda för att tillfredsställa varandra, eller att det går att helt försäkra sig om djurets välmående om man väljer att ha sex med ett. Det återstår att se huruvida djurskyddslagen kommer ändras i Finland. Men vad som är tydligt är att det finns många olika former av sexuellt umgänge med djur, och rådande stigmatisering kommer nog bara göra det fortsatt svårt för samhället att förstå sig på fenomenet.
*Namn har ändrats för att bevara de intervjuades anonymitet
