Arga tyskar förklarar landets växande högerpopulism

En annan version av den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Tyskland

I stadsdelen Marzahn-Hellersdorf i Berlin bor 250 000 människor tätt ihop, inpressade i enorma lägenhetskomplex gjorda av betong. Det här är en av storstadens "problemområden", åtminstone om man frågar vissa politiska skribenter. Det finns inget annat område i Berlin där så pass många elever hoppar av gymnasiet. Här växer 39 procent av barn under 15 års ålder upp i hushåll beroende av Hartz IV – ett slags socialbidrag som många av den tyska befolkningen ställer sig kritisk till.

Die Linke (Eller "Vänstern") har länge varit det största partiet i distriktet. Men i helgens riksdagsval – när Angela Merkel vann med sin borgerliga koalition vilket gör att hon får sitta en fjärde mandatperiod – gick Vänstern ner med nästan 13 procentenheter från 2013 till 26,1 procent. Samtidigt röstade var femte person i Marzahn-Hellersdorf på det högerpopulistiska partiet Alternative für Detuschland (AfD). Ingen annanstans i Berlin fick det här partiet, Tysklands partipolitiska motsvarighet till Sverigedemokraterna, ett så stort stöd. Därför frågade vi några som röstade på AfD en simpel fråga: Varför?

Tyskland har såklart gått igenom många förändringar de senaste åren. Landet har tagit emot över en miljon flyktingar, och antalet terrorattacker i Europa som haft dödlig utgång har ökat. Samtidigt har AfD utvecklats från ett simpelt EU-kritiskt parti till ett parti som är skickligt på att ingjuta en rädsla för människor från andra länder och utländsk infiltrering – en känsla som blir allt vanligare i flera delar av västvärlden.

Många av Marzahn-Hellersdorfs invånare jobbar med kroppsarbete. En av dem är Angelinas styvpappa, som precis precis har röstat när vi pratade med henne. Angelina satt med en grupp andra barn på en trappa till ett av lägenhetskomplexen. Hon är 13 år gammal, röker Marlboro och hennes hårt målade eyeliner skapar en tydlig kontrast till den orange ögonskuggan. Vad skulle hon och styvpappan göra resten av dagen? "Bara hänga här och inte göra någonting. Som vanligt," sa hon.

Många vi pratade med sa att de kände sig nöjda med att bo i området. "Jag har ingen lust att bo i Kreuzberg," sa en man framför en vallokal, och refererade till ett av stadens trendigaste områden. "Här är det lugnt och stilla. Jag vill inte ha någonting att göra med alla de där galningarna i Berlin."

AfD fick i år många fler röster i distriktet, trots det faktum att det är en väldigt liten andel av invånarna som är migranter – bara 15 procent. Eller är det kanske just därför det gick så bra för AfD; partiet tycks ha utnyttjat konceptet "vi före dem" där. I förra valet 2013 fick Vänstern 38,9 procent av de första rösterna (i Tyskland får man två röster: en för en kandidat och ytterligare en för ett parti), vilket gjorde dem till det största partiet i området. Förra året vann AfD över Vänstern för första gången i parlamentsvalet för delstaten Berlin. Nu i helgen fick de ännu mer makt.

Mike står framför en kebabkiosk i Marzahn och röker en cigg med en av de anställda. De pratar livligt med varandra och skrattar. Mike röstade på AfD, förklarar han, på grund av de sociala problemen och framför allt på grund av utlänningarna. "Det är alltid utlänningarnas fel," inflikar den anställda på kebabkiosken. Mike tittar på honom och skrattar nervöst. "Men du jobbar i alla fall," säger han.

VICE: Du röstar på AfD. Är du medveten om att partiet till mestadels är högerextremt?
Mike: Jag jobbade på byggarbetsplatser i åratal och fick inget i gengäld. Jag röstar på AfD eftersom jag är förbannad. Jag hoppas det blir det tredje största partiet. Om det får dig att vilja kalla mig nazist så gör det. Jag bryr mig inte.

Känner du att du blivit orättvist behandlad?
Ja. Jag kan ge ett exempel: jag har ryggproblem. Efter flera operationer var jag tvungen att sluta jobba. En gång gick jag till socialstyrelsen eftersom jag trodde att de skulle kunna hjälpa mig fylla i alla papper så jag skulle kunna få bidrag. Alla dokument är ganska komplicerade. Men de skickade iväg mig, på grund av att jag är tysk. De hjälper bara flyktingarna.

Mike är fortfarande kvar när vi kommer tillbaka fyra timmar senare; han sitter tillsammans med tre vänner i ett hörn i kebabkiosken. Männen är runt 50 år, röker och dricker öl. Mike beställer en shot till sig själv. Hans vän Mario är oroad att Mikes tidigare uttalanden blev misstolkade. Mario och Mike brukade jobba ihop i byggbranschen. Mario är 53 och arbetar som konstruktionschef.

Mario: Mike är en fin snubbe. Misstolka inte det han säger. Vi är inte nazister. Det är bara en proteströst.

Vilka kommer du rösta på?
Mario: Jag brukade rösta på Vänstern, men inte längre. Och inte De gröna, FDP [Fria demokratiska partiet], CDU [Tysklands två kristdemokratiska partier] och SPD [Socialdemokraterna] heller. Det behöver bli en riktig smäll. Jag hoppas verkligen att SPD bara får 18 procent. Den som röstar på dem är nog senil eller bor på på ett ålderdomshem.

Var kommer den här utlänningsfientliga attityden från?
Jag har ingenting emot flyktingar. En gång gömde jag en vietnamesisk familjs pass i mitt hem för att deras asylprocess skulle ta längre tid. De lever i Tyskland än i dag. Attityden kommer när integrationspolitiker säger till oss, till exempel, att det inte finns en tysk kultur utöver det tyska språket. Jag kände mig personligen förolämpad. Tysk kultur innebär att man är rakt på sak, direkt och flitig.

Vad kan vi göra för att se till att samhället inte blir ännu mer uppdelat?
Jag har inte svaret på den frågan. Hur kommer vi från den här situationen? Kanske borde vi ta en ärlig titt på hur saker faktiskt är i vårt samhälle. Så många pensionerade tvingas krypa i buskarna och samla burkar för att få ihop några mynt. Vi har många problem här som folk helt enkelt inte bryr sig om.

Thilo går hand i hand med sin flickvän ut från vallokalen i en skola i Marzahn. Hösten 2014 började 30 barn första klass här. Tidigare år har det antalet varit ungefär 80. Skolan skulle ha byggts om och byggts ut för fyra år sedan, men nästan ingenting har hänt. Många, även de som är runt 50 år gamla, går till vallokalen med hjälp av kryckor och rullatorer.

Varför röstade du på AfD?
Thilo: Jag röstade på AfD och NPD [ett högerextremt, ultranationalistiskt parti], eftersom jag inte vill ge min röst till de stora partierna. De bara fortsätter förstöra vårt land. Här i Marzahn har det alltid varit lugnt. Tyvärr håller vår infrastruktur på att rasera, men vårt motto har alltid varit: Marzahnbor kan göra godis av skit. Men nyligen har allt börjat bli negativt.

Vad menar du exakt?
Varifrån kommer alla dessa miljontals euro som läggs på flyktingboenden de bygger precis under näsan på oss? Och de började bygga dessa boenden utan att vänta på att läsa resultatet från enkätundersökningen invånarna här svarade på. De unga här börjar bli allt fräckare och folk blir verbalt påhoppade. De har den här "Jag bryr mig inte om ett skit"-mentaliteten.

Två unga killar går förbi i mjukisbyxor. När de ser oss skriker en av dem, "Jag röstar på NPD!" och gör Hitlerhälsningen. Båda två tycker uppenbarligen det är roligt. Mario är på väg hem från röstlokalen med sin fru. Han säger att han röstade på AfD av ren instinkt.

Vad menar du med "instinkt"?
Mario: Jag är inte nöjd med de flesta partier och ville få bort dem. Vår flyktingpolitik är också en anledning. Brottsligheten ökar. Min kompis kompis, till exempel, sa att en kompis hade hamnat på sjukhus efter att ha attackerats av flyktingar.

Funderade du länge på vem du skulle rösta på?
Jag hade inget val i år. Jag var bergsäker [sedan länge] att jag skulle rösta på AfD. Vi lever i en demokrati och måste leva upp till det. Jag brukade rösta på SPD.

Matthias står med några vänner utanför vallokalen. De småpratar, och några av dem röstar på AfD. Matthias är den enda av dem som förklarar varför. De andra håller med honom och avbryter honom då och då för att lägga till något. Men de vill inte bli intervjuade.

Varför röstar du på AfD?
Matthias: I morse var jag fortfarande kluven: AfD eller Vänstern. Jag är så trött på de etablerade partierna. För åtta år sen röstade jag på FDP och jag testade även SPD en gång. Men ingenting förändras. Jag köper det inte längre. AfD är det enda partiet som tänker på folket.

Känner du dig marginaliserad?
Det är ett faktum att man gör mer för flyktingar än för oss. Många av mina vänner letar fortfarande efter jobb. Flyktingar får bara pengar utan att behöva göra något. De får till och med förtur när det kommer till lägenheter – de får allting betalt. Det blir en trygghet för hyresvärdar. Och allting håller på att bli dyrt.

Ewald Boot, 64, ställföreträdande administratör på vallokalen, går fram till klungan med människor som börjat formas. Han lyssnar på samtalet en stund innan han lugnt flikar in:

Ewald Boot: Jag är av en annan åsikt än du. Du borde se annorlunda på problemen. Om jag skulle flytta ut ur min lägenhet, som just nu kostar 350 euro [3354 kronor], då kommer hyresvärden höja hyran till 400 euro [3833 kronro] oavsett om en flykting flyttar in eller inte. Det är inte flyktingarnas fel att lägenheterna blir dyrare.

Har du några andra motargument?
Ewald: Jag har sällan varit med om att en AfD–anhängare kommit med ett logiskt argument. En diffus rädsla kan vara svår att argumentera mot.

Hur kommer saker fortskrida efter valet?
Jag är orolig. NPD var även representerat i ett antal statliga parlament, men de hade för mycket inre konflikter. Jag tror inte vi kommer bli av med AfD i första taget. De har flera väldigt erfarna politiker. Jag är rädd att relationen mellan vänster och höger kommer börja likna situationen i USA. Jag har sett hur vänskaper förstörts på grund av det.

Du verkar inte vara arg på människorna här. Borde inte du som röstar vänster förakta AfD-anhängare?
Man bör inte förakta någon. Många av dem är proteströstare. Jag kan förstå det. Det är flera saker som har gått snett de senaste åren. På min vallokal fick AfD bara tre färre röster än Vänstern i förra valet. Men oavsett hur sorglig verkligheten är känner jag mig stolt över att valprocessen fungerar och inte påverkas. Och att alla kan uttrycka sin åsikt.