Med mindre än ett halvår kvar till valet står våra politiker inför stora utmaningar inom den svenska narkotikapolitiken. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste överblick dog 590 personer av narkotikarelaterad orsaker 2016. Det är första gången på tio år dödsantalet gått ner. Folkhälsomyndigheten pekar på att en orsak till minskningen beror på att de flesta av Sveriges kommuner hade en anställd samordnare för narkotikapreventivt arbete under 2016. Sprututbytesprogrammen har dessutom blivit fler.
Annons
Men den svenska narkotikapolitiken bygger på en vision om ett narkotikafritt samhälle, så kallad nolltolerans, där tillgångsbegränsning och efterfrågeminskning är viktiga beståndsdelar. Idén började införlivas i Sverige under sent 1970-tal och är alltjämt väl förankrad i dagens politik, även om en del skademinimerande åtgärder genomförts under senare tid; som exempelvis lagändringen som ökar tillgången till sprututbyten.
I början av förra året sjösattes också en utredning om förutsättningarna för ökad tillgänglighet av naloxon, ett läkemedel som fungerar som ett slags motgift till opioider och kan häva överdoser av exempelvis heroin. I utredningens första del konstateras det att brukare och deras anhöriga uppfyller kriterierna för att få läkemedlet utskrivet i form av sprutor. I flera andra länder, däribland Norge och Danmark, delas naloxon redan ut som nässpray. Tidigare i maj kom beskedet att Skåne blir första region i Sverige att få använda nässpray.I en FN-rapport från 2015 betonas att droganvändare ska ha samma rätt till vård som resterande delar av befolkningen och att insatser som förebygger missbruksrelaterade skador ska betraktas som en grundläggande mänsklig rättighet. Flera FN-instanser tar tydlig ställning för skademinimerande åtgärder.I Portugal avkriminaliserades innehav av droger för eget bruk år 2001, och sedan lagen infördes har de narkotikarelaterade dödsfallen i landet reducerats till tre personer per miljon invånare. Länder som Danmark, Schweiz, Holland, Storbritannien och Tyskland har infört så kallade heroinprogram, där heroinbrukare får laglig tillgång till drogen och en plats att injicera på. I Sverige finns inga sådana utrymmen, även om det rekommenderas som en skademinimerande åtgärd av EMCDDA.
I början av förra året sjösattes också en utredning om förutsättningarna för ökad tillgänglighet av naloxon, ett läkemedel som fungerar som ett slags motgift till opioider och kan häva överdoser av exempelvis heroin. I utredningens första del konstateras det att brukare och deras anhöriga uppfyller kriterierna för att få läkemedlet utskrivet i form av sprutor. I flera andra länder, däribland Norge och Danmark, delas naloxon redan ut som nässpray. Tidigare i maj kom beskedet att Skåne blir första region i Sverige att få använda nässpray.I en FN-rapport från 2015 betonas att droganvändare ska ha samma rätt till vård som resterande delar av befolkningen och att insatser som förebygger missbruksrelaterade skador ska betraktas som en grundläggande mänsklig rättighet. Flera FN-instanser tar tydlig ställning för skademinimerande åtgärder.I Portugal avkriminaliserades innehav av droger för eget bruk år 2001, och sedan lagen infördes har de narkotikarelaterade dödsfallen i landet reducerats till tre personer per miljon invånare. Länder som Danmark, Schweiz, Holland, Storbritannien och Tyskland har infört så kallade heroinprogram, där heroinbrukare får laglig tillgång till drogen och en plats att injicera på. I Sverige finns inga sådana utrymmen, även om det rekommenderas som en skademinimerande åtgärd av EMCDDA.
Annons
För att reda ut var rikspartierna står i narkotikafrågan hörde jag av mig till medlemmar i partierna som jobbar med de här frågorna. Det här är vad de hade att säga.
VÄNSTERPARTIET
"Det är viktigt att sträva mot ett narkotikafritt samhälle, men människors liv och hälsa får inte riskeras på vägen. Vi anser inte att det ska vara kriminellt att ha använt narkotika. Vi tror att kriminaliseringar av eget bruk gör människor mindre benägna att söka hjälp, vilket kan leda till ett tyngre missbruk. Tillverkning, försäljning och innehav av narkotika ska vara olagligt.Åtgärderna bör rikta in sig mot missbruket och inte mot missbrukare. Vänsterpartiet vill införa ett nationellt kunskapscentrum för narkotikarelaterade skador och se över hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet missbrukare och deras hälsa.
Idag är missbruksvården varken tillräckligt prioriterad eller likvärdig. Vänsterpartiet vill se en tidigare och mer kunskapsbaserad vård tillsammans med en tydligare statlig styrning av resurserna för att öka tillgängligheten. Vi vill se ett mer konkret samarbete mellan sjukvård och socialtjänst med ett brett urval av behandlingsmetoder och insatser av medicinsk, psykologisk och social art. Vi vill också ha en förstärkt vårdgaranti för personer med missbruk och beroende samt att substitutionsbehandling ska finnas tillgänglig för alla som har behov av den."
VÄNSTERPARTIET
Karin Rågsjö, talesperson i missbruksfrågor
Annons
MILJÖPARTIET
Jan Lindholm, ledamot socialutskottet
SOCIALDEMOKRATERNA
Anna-Lena Sörenson, vice ordförande för riksdagens socialutskott
Annons
Regeringen har under en längre tid arbetat för att tillgängliggöra naloxon för fler. Det innebär till exempel att sjuksköterskor ska få möjlighet att skriva ut naloxon, att naloxon ska få lämnas ut till patienten direkt av den som förskriver det och att personal utan legitimation i ambulanssjukvården och räddningstjänsten ska få tillåtelse att ge naloxon. Det är mycket glädjande och viktigt att det nu kommer kunna användas i större utsträckning även i Sverige. Det är inte minst en trygghet för personer med missbruk och deras anhöriga."LIBERALERNA
"Vi vill ha en ny nollvision istället för ett narkotikafritt samhälle och drogrelaterade död och lidande. Så som det ser ut nu fungerar det inte. Vi vill ha mer vård och att det ska vara första insatsen. Skademinimering är ett väldigt brett begrepp. Vissa pratar sprututbyten och andra pratar även legalisering som skademinimering. Det är klart att vi är positiva till exempelvis sprututbyte, däremot inte legalisering. Sedan finns mycket däremellan. Det ska finnas behandling som inte kräver drogfrihet – olika typer av lågtröskelverksamheter.Vad gäller narkotika reduceras ofta människor till att vara missbrukare. Och så länge man har den synen på människan, när man avhumaniserar, är det svårt att få till en förändring. Jag tror att vi behöver börja i den änden för att så småningom kunna driva narkotikapolitiken till att faktiskt vara evidensbaserad istället för känslobaserad.
LIBERALERNA
Christina Örnebjär, riksdagsledamot
Annons
Vi vill flytta huvudansvaret till vården istället för socialen. Det måste bli lättare att kunna få stöd och hjälp om man vill ha det, och det är lättare att vända sig till doktorn än att säga att man ska gå till soc. Vi tror också att man behöver involvera anhöriga. Om man vill bli beroendefri behöver man ha folk runt omkring sig. Dessutom behöver anhöriga också få stöd och hjälp – inte minst barn."CENTERPARTIET
"Missbruksvården måste präglas av vetenskap och beprövad erfarenhet i högre grad. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med god missbruksvård som innehåller insatser för skademinimering, som exempelvis minskad spridning av blodsmittor. Centerpartiet vill utreda om dagens lagstiftning vad gäller kriminalisering av narkotikaberoende är ändamålsenlig. Vi vill inte ha en legalisering av substanser som exempelvis cannabis.Det viktigaste är att vården måste förbättras. Liksom alla andra sjukdomar bör huvudansvaret ligga på hälso- och sjukvården. Narkotikan kommer till Sverige från andra länder, därför är det viktigt att tullen kan komma åt smugglingen och att flera länder samarbetar. Polisen ska förhindra att narkotika sprids. Internet spelar en stor roll för droghandeln, därför måste insatser riktas dit. Det måste även gå snabbare att narkotikaklassa nya preparat för att lättare bekämpa dem.Missbruksvården bör inriktas på skademinimering i högre grad, vilket ibland kräver att man sätter in substitutionsbehandling med narkotikaklassade preparat. Tillgängligheten till sprututbytesprogrammen måste öka, och landstingen bör få det samlade ansvaret för missbruksvården. En majoritet av missbrukarna har en bakomliggande psykisk eller somatisk sjukdom, vilket föranleder att missbruksvården måste utgå från att i första hand behandla den aktuella sjukdomen och i andra hand att i största möjliga mån lindra symptomen. All annan sjukvård utgår från det perspektivet och missbruksvården ska inte vara något undantag."
CENTERPARTIET
Anders W Jonsson, narkotikapolitisk talesperson
Annons
KRISTDEMOKRATERNA
Emma Henriksson, riksdagsledamot
MODERATERNA
Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson
Annons