Jag försökte leva som Gwyneth Paltrow i en vecka

Den här artikeln publicerades ursprungligen på VICE Tyskland.

Jag älskar Gwyneth Paltrow. Men precis som med min förkärlek till mögelost och Macarenadansen är det här en grej som mina vänner inte nödvändigtvis förstår. "Gwyneth Paltrow – är inte det hon som säger åt folk att livnära sig på alger och böngroddar och att man ska tvätta sin vagina med ånga?" frågar de ofta. Pfft, det är bara fördomar! Om man skulle tro på fördomar skulle jag vara "den där irriterande killen som alltid bara pratar om sig själv eller Beyoncé," vilket – om jag måste erkänna – i och för sig är en ganska bra beskrivning av mig.

Visst, Gwyneth Paltrow är en av de där irriterande människorna som alltid kommer med tips på hur du kan förbättra ditt liv, på samma sätt som jag alltid kommer med fun facts om Queen Bey. Generellt hatar jag folk som vill tala om för mig att min livsstil inte är bra nog. Jag äter mestadels vegetariskt – dessutom gjorde jag två situps förra veckan, så jag lever ändå ett rätt bra liv! För mig är det lika stressigt och känns lika ytligt att hålla koll på alla senaste trender kring att äta nyttigt som det är att slaviskt följa familjen Kardashians alla "galna upptåg".

Vid den här tiden förra året var agavesirap den senaste flugan för mina hälsosamma vänner; förra månaden bakade jag en tårta som innehöll det och med tanke på hur de reagerade var det som att jag hade försökt tvinga i dem crack. Tydligen är inte agavesirap nyttigt längre – det orsakar cancer. Varför är det så att mat alltid antingen är supernyttigt eller ger dig cancer?

Relaterat: Gillar du mat? Laga vegansk lasagne:

Det verkar som att den enda personen jag verkligen kan lita på när det kommer till att optimera mitt liv är Gwyneth. För några dagar sen fick jag tag på hennes kokbok It's All Good. I den har hon tagit fram hälsosamma recept som är… "all good," antar jag? På baksidan utlovades det att den här boken kommer göra mig snyggare. Det måste vara en magisk bok. Givet köp!

När jag läste förordet insåg jag att jag och GP är två helt olika människor. Att leva
som jag gör innebär att dricka lådvis med vin och att ta uttrycket "all you can eat " lite för bokstavligt. Om du däremot ska leva som Gwyneth får du säga farväl till följande saker: kaffe, alkohol, mjölk, ägg, socker, skaldjur, djuphavsfisk, potatis, tomater, paprika, aubergine, majs, gluten, kött och sojaprotein, a.k.a. allt som gör ditt liv värt att leva.

Chockad av denna hårda puritanism tappade jag hakan, och jag är rätt säker på att några paprikor och en hel djuphavsfisk föll ur min öppna mun. Skulle jag klara av att i alla fall i några dagar leva mitt liv "på riktigt" och äta som drottningen av pretentiös livsstilsoptimering? Jag var tvungen att prova.

Varje dag på Paltrowdieten börjar med ett glas färskpressad grön juice, vilket enligt Gwyneth är precis som kaffe. Tyvärr består den av motbjudande ingredienser som jag aldrig någonsin skulle äta i fast form (kål, ingefära, mynta och citron.) Till råga på det var jag tvungen att möta rädslan jag har för min juicemaskin. Det är en gammal, högljudd apparat och det är inte ovanligt att rök pyser från motorn när den används. Jag satte på den, lika spänd som en hund på nyårsafton.

För mitt framtida utseendes skull klunkade jag ner den gröna brygden som om jag spelade huvudrollen i en remake av Two Girls One Cup. Den smakade inte hemskt, och till min stora förvåning kanske jag till och med gillade den.

Under dagen festade jag på mandlar som hade legat i vatten i sex timmar. Gwyneth säger att de är det "perfekta mellanmålet." Hmm… Undrar om hon någonsin testat Chili Cheese Fries? Hon glömde också att nämna att detta mellanmål är helt smaklöst. Men jag förlåter henne, jag var nämligen bortbjuden på middag den kvällen.

Fun fact: Gwyneth älskar middagsbjudningar, men bara när hon är i Europa, för här kan man ha djupgående diskussioner om viktiga saker såsom konst och politik. En gång när hon var bortbjuden på middag i USA frågade hennes bordsgranne henne var hon hade köpt sina jeans. JEANS! Förfärligt…

Jag bestämde mig för att vara en duktig gäst och ta med mig Gwyneths ljuvligaste dessert: en glutenfri smulpaj med bär och quinoaflingor (jag utmanar dig att försöka förklara den här rätten till dina äldre släktingar). Smulpajen gick verkligen hem hos alla på middagen. Min vän Sarah som är en väldigt duktig kock berömde mig flera gånger för att jag tog med en så utsökt efterrätt. Alla komplimanger höll på att stiga mig åt huvudet. Undrar om Sarah någonsin blötlagt mandlar? Jag tvivlar på det. Allt som allt var middagsbjudningen en stor succé och ingen försökte leda konversationen mot kläder av jeansmaterial.

Experimentets andra dag var dagen då jag tog mig an Gwyneths legendariska misosoppa med shiitakesvamp och bonitoflingor. Hon avslöjar i sin allra första kokbok – My Father's Daughter – att hon en gång åt soppan både till frukost och middag. GWYNETH! Samma soppa två gånger på samma dag? Du är ju för tokig.

Jag ville härma Gwyneths överflöd av miso, så jag promenerade till mataffären runt hörnet och vände mig till en i personalen. "Ursäkta, var kan jag hitta torkade bonitoflingor här?" frågade jag och kliade mig fundersamt på hakan. Hon gav mig en blick som betydde: "Snälla gå härifrån nu," innan hon flydde bakom några hyllor utan att säga någonting.

Soppan smakade fantastiskt även fast jag aldrig fick tag på bonitoflingor. Medan jag mumsade på den tittade jag på intervjuer med Gwyneth på YouTube. Jag kände ett så pass starkt band till min mentor att jag kom på mig själv med att prata till skärmen: "Gwyneth, jag kunde inte hitta bonitoflingor, tyvärr…" viskade jag förläget. Jag kunde känna av att hon förlät mig. "Jag kan fortfarande inte fatta att du åt den här soppan två gånger på samma dag!" utbrast jag och fnissade. Det ledde till att jag fick en insikt: jag borde förmodligen träffa fler människor.

Senare på kvällen träffade jag några vänner ute på en bar. "Visste ni att Gwyneth bara röker en cigarett i veckan?" frågade jag dem. Jag väntade inte ens på att de skulle svara innan jag babblade på. Det var bara en av många fun facts saker jag hade att säga om drottningen den kvällen. "Hon håller sig inte heller alltid till sin diet, så mitt undantag i kväll är helt okej!" sa jag alldeles för högljutt medan jag sippade på min öl.

Efter mitt tredje glas (hoppsan) föreslog en av mina vänner att vi skulle gå på yoga tillsammans i veckan. Det var uppenbarligen ett mindre subtilt sätt att få tyst på mig. Jag gick självklart med på det och kände mig alldeles extatisk. Vi skulle gå på yoga ihop och absolut inte prata om jeans. Gwyneth skulle älska det här.

Det kanske var på grund av ölen, men när jag vaknade kände jag mig svag och var nästan redo att överge min diet helt och hållet. Gwyneth har uppenbarligen mycket mer viljekraft än jag – som när hon på sin födelsedag 2012 hoppade över tårtan och valde att knapra på lite födelsedagsfrukt istället med sina vänner Sofia Coppola och Cameron Diaz.

Men sen kom jag ihåg när Gwyneth var på hajk i Arizona och hon inbillade sig att hon hörde klipporna viska följande mantra till henne: "Du har redan svaren, du är läraren!" Jag satt väldigt tyst och hoppades att mina väggar skulle viska något liknande till mig. Dessvärre hörde jag bara min granne i lägenheten intill hosta upp något slemmigt.

Jag bestämde mig för att träna lite med hjälp av en tränings-dvd som heter Metamorphosis. Skaparen av filmen är Tracy Anderson – Gwyneths PT och skaparen av The Tracy Anderson Method. Jag bestämde mig för att göra cardiopasset, där Tracy säger absolut ingenting, utan bara dansar till väldigt hektisk porrfilmsmusik i 30 minuter som om hon vore hög på e. Efter en halvtimme var jag inte bara svettig, men även svimfärdig. Jag la mig ner på golvet dagdrömde fridfullt om gluten.

Vid det här laget var mina muskler så ömma att jag kravlade ut ur sängen på morgonen för att släpa mig själv till en ekologisk mataffär. Jag hoppades kunna hitta rätt ingredienser för Gwyneths klassiska "Bakade bönor med melass". Men av ren tur hittade jag i stället något annat: torkade bonitoflingor! De finns på riktigt! Jag kunde även hitta Gwyneths alla andra godsaker där. Brun rissirap, glutenfritt bröd och mandelmjöl. För en kort sekund tyckte jag att jag kunde höra en påse med dinkelpasta viska till mig: "Du har redan svaren, du är läraren!"

Jag gick hem och lagade bönorna. De smakade okej men de såg ut som de redan hade åkt igenom någons mat- och tarmkanaler. Inte Instagramvärdigt.

Några timmar senare mötte jag upp med mina vänner för att gå på yoga, precis som vi hade bestämt oss för när vi var fulla. Min introduktion till yoga gick ganska bra, förutom att för en person som jag, som inte är vig alls, kunde jag inte göra mycket annat än skrika som Michael Jackson i några av ställningarna. Och om du tror att det är en bra idé att äta ett kilo bönor en timme före ett yogapass – gör inte det!

Jag gillade definitivt yoga mer än Tracy Andersons droginducerade panikdans, men min favoritställning är fortfarande shavasana, då du bara ska ligga bredbent på din matta som om du ätit en dålig curry.

När Gwyneth Paltrow skilde sig från sin man Chris Martin i mars 2014 beskrev hon händelsen som ett "medvetet frånkopplande" på sin livsstilsblogg goop. Jag antar att Gwyneth är en bättre person än jag. När jag blivit dumpad säger jag bara till mina vänner att personen i fråga dog i en båtolycka.

Hur som helst, på femte dagen av Peace & Paltrow bestämde jag mig för att "medvetet frånkoppla" mig från Gwyneth. Jag kallpressade en grön juice för sista gången, mumsade på lite vattniga mandlar och bjöd hem några vänner på middag, då det var dags för Gwyneths berömda vegetariska dumplings.

Middag hemma hos Buchinger slutar vanligtvis i katastrof. Mina vänner brukar normalt sett inte ens bry sig om att dölja för mig när de söker på Uber Eats efter "något som faktiskt är ätbart." Men det var mycket som stod på spel denna kväll och jag var lika nervös som en person med tupé i en orkan. Medan jag förberedde maten reflekterade jag över de senaste dagarna. Gwyneth Paltrow är så klart på många sätt en väldigt excentrisk person som är rolig att skämta om – särskilt när hon går runt och pratar med stenar i Arizona eller attackerar sin vagina med varm ånga. Men hon verkar veta hur man ska leva ett bra liv.

Alla recept jag testade från hennes bok var väldigt goda. Jag gick sällan runt och var hungrig, och jag fick till och med ett meddelande på Facebook från en äldre man som kallade mig en "fräsch kille xD" – vilket jag antar betyder att jag blivit lite snyggare. Gwyneths dumplings var också en stor hit och mina vänner kunde knappt tro på att denna utsökta rätt kom från mitt kök – där oräkneliga pepparkakor bränts sönder och en juicemaskin har satt skräck i alla dess användare. Om det inte var så att jag skulle vara tvungen att prostituera mig för att ha råd med att finansiera denna livsstil skulle jag kunna fortsätta laga den här maten jämt. Kanske alla irriterande saker folk säger om att äta nyttigt inte är så fel som jag alltid trott.

Mitt lilla experiment var nu över efter ett lysande avslut, och det kändes som att Gwyneth satt bredvid mig vid bordet med ett stolt leende på läpparna och med en menande blick som sa: "Bäst för dig att du inte frågar om mina jeans."

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tyska i oktober 2015.

Michael Buchinger finns på Twitter.